Leeeedig dag..

Efter utskällning och tvång av Karin så sitter jag nu här och ska sammanfatta mina senaste 48 timmar :P hihi

Det blev inte så mycket pluggat på bussen i måndags som jag hade planerat, det var ju betydligt mycket roligrea att sitta och prata med smurfen.
Kvällen på prakitken gick faktiskt väldigt fort, tror att det var en chock förra veckan, allt är ju nytt och man har inte en blekaste aning om hur vården går till. Jag satt en hel del ute i tv-rummet och pratade med våra patienter och några av dem verkligen utstrålade ett behov av att prata med någon. En sån tur att jag fanns där då, för den andra personalen syntes inte till någonstans.

Det var en ganska händelserik kväll. En patient intoxikerade sig, så vi fick springa med våra otroligt braiga sjuksänger i källaren till Akuten. Det var nog ingen större fara med patienten egentligen, personen i fråga var inte särskilt påverkad utan bara lite somnolent och trött. Härligt att få röra lite på benen. På psykiatri-praktiken blir det då inte 7000 steg om dagen. 3000 om man har tur kanske!

Satt med min handledare när hon rapporterade till natten och sen bar det av hem till Lotta och hennes sköna soffa!
Passade på att prata med min gos på vägen. Man får ju vara effektik och göra flera saker samtidigt ;):P hihi
Jag var helt uppe i varv när jag kom hem till Lotta, och där finner jag henne dansande, sjungandes och DISKAR. Hihi, men Lotta då. Det har jag ju sagt att jag kan göra!
Vi satt och pratade igenom våra dagar innan vi gick till kojs. Lite planerande av vårt kommande praktikarbete gjorde vi med. Vi har nu bestämt oss för en patient som arbetet ska handla om!

Det tog inte lång tid innan jag somnade, det är något med den soffan asså. Jag sover verkligen som ett litet barn. Inte ens Lottas snarkningar störde min sömn!
Lotta och jag är rätt så olika när det kommer till att gå upp på mornarna. Hon snoozade i säkert 45 minuter innan hon gick upp och jag nästan skuttade upp 05:45. Ingen idé att ligga kvar och dra sig, då blir man bara ännu mer trött. Upp och på med stödstrumporna! Ja jag beter mig som en gammal pensionär. Men stödstrumpor är den bästa vännen man kan ha när man jobbar/praktiserar på ett sjukhus. Så mycket som man står upp under en dag, så är det inte konstigt att fötterna känns svullna, trött och att man knappt får i dem i sina skor. Sen är de väldigt sköna och man känner sig inte alls lika trött efter en arbetsdag.

Påminnelse Karin - GLÖM INTE att köpa Stödstrumpor inför NY-resan - inte långt kvar innan vi åker nu!!!!!!!!!

Det var en ganska händelserik dag igår med på praktiken faktiskt. Patienter som blev irriterade och rentutav hotfulla, patienter som dansar omkring i korridoren och sjunger för sig själva. Ja, allt detta kan man uppleva en dag på en sluten psykiatri-avdelning. Spännande är det iaf. Jag känner nu iaf när första veckans chock och tankar har lagt sig, att jag mycket väl kan tänka mig att arbeta inom psykiatrin i framtiden. Det är ett helt annat sätt att arbeta på, men jag trivs väldigt bra.

Jag höll på att få göra min första Intramuskulära injektion igår! Men eftersom att jag aldrig har gjort det förr, inte ens sett det, så kände jag att jag ville kika första gången - men i morgon smäller det - vi har ett antal patienter som får injektioner och då tänkte jag allt passa på och ge det ett försök.

Efter praktiken blev det pommes frites middag ute i det gröna med Lotta. Vi satt och solade och planerade mer ingående vårt arbete. Känns skönt att få det strukturerat lite bättre. hela uppgiften är väldigt snurrig och man vet inte alls var lärarna vill ha för att man ska bli godkända! men vi får göra vårt bästa - mer kan man ju ändå inte göra!

Jag var riktigt duktig igår. Satt och läste i min etik-bok hela vägen till Falköping. Läste säkert 100sidor igår, men för att citera mamma "Har du lärt dig något nu då Petra?!" jadu mamma, det är lite svårt att svara på det - men litteraturen är iaf läst och överstrykt! Det var målet. Resten får komma sen när jag gör min sammanfattning! Jag börjar känna lite småpress och stress inför tentan nu. Det är ändå bara tre veckor kvar snart och jag vet inte riktigt hur jag ska hinna läsa klart + sammanfatta innan den 31/5. Men det ska gå!!! Jag får helt enkelt börja prioritera!

Det var så härligt att träffa älsklingen igår, trots att vi inte var vakna så många timmar ihop så är det ändå känslan av att vara nära som man saknar mest när man är ifrån varandra. Det är nästan en vecka sen vi sågs sist och samtidgt som det känns som en evighet sen så har ändå veckan gått fort. Tråkigt att det kommer dröja nästan en vecka till innan vi ses igen! =( Det är nog den största nackdelen med att ha ett sistansförhållande, att man inte kan träffas så ofta som man skulle vilja. Att jag har praktik nu med gör ju inte saken bättre. Annars har jag kunnat pendla till skolan från Falköping med, men det går inte nu, det finns inga bussar som går så tidigt, och sen vet jag faktiskt inte om jag skulle vilja pendla 2 timmar på morgonen för att vara startklar och börja jobba 6,45. Snacka om att man får gå upp mitt i natten?! Förlåt älskling, men det gör jag inte!!

Jag tog en härlig sovmorgon i morse, och ställde ingen klocka alls utan sov så länge som kroppen behövde. Jag vaknade ju iofs i morse när Linus skulle åka till jobbet, men det tog inte alls lång tid innan jag somnade om!

Jag har legt och pluggat en del idag med, men mest har jag nog slappat, suttit vid dumburken och kollat lite på tv med. Det är så roligt med "Våra bästa år" Det räcker verkligen att man ser det programmet en gång i månaden eller till och med mer sällan för att man ska fatta vad som händer. Tänk vad praktiskt att inte allt behöva följa det så intensivt som andra program. Men shit det är verkligen en askass serie. Jag förstår inte hur man har kunnat hålla på i snart 40 och och sen för några år sedan hörde jag att de har manus för ytterligare 30år typ. Finns ju ingen människa som orkar följa den serien slaviskt! När jag var mindre följde jag den faktiskt ganska slaviskt och knasigt nog så tyckte jag om den - så då längtade jag tills jag skulle bli gammal och kunde se den varje dag - usch jag skäms nästan för att erkänna detta, men så var det iaf - med betoning på VAR.

Nu börjar klockan bli mycket, måste ge mig iväg och handla snart. Lovade älsklingen att jag skulle laga mat tills han kom hem, och överraska honom sa jag till och med. En sån beslutsångest jag har just nu. Jag är så fruktansvärt sugen på enchilladas, men jag vet inte om han uppskattar det lika mycket som jag. Sen kom Karin med en bra idé tacos. Det låter också väldigt gott och det var faktiskt väldigt länge sen som vi åt tacos. Kanske får bli tacos idag då, trots att det bara är onsdag! hihi

Idag ska jag även göra något för första gången. Linus vill bli korthårig nu till sommaren, och kommer ha med sig en rakapparat sen när han kommer hem från jobbet. Så jag ska försöka raka av honom håret och spara 6mm tror jag han sa! Allting har ju en första gång, och det ska nog gå bra. hoppas jag iaf.

Nej dags att göra sig i ordning och borsta tänderna och lite så!
Ha det så bra!
Kram